Fastighetsägare i Järva, Skärholmens Fastighetsägare och Rågsveds Fastighetsägare gjorde gemensam sak och åkte till Göteborg för att se hur arbetet i systerföreningarna Fastighetsägare i Gamlestaden och Fastighetsägare Centrala Hisingen (FCH) bedrivs.
Helena Holmberg, Processledare i Fastighetsägare i Gamlestaden, guidade och berättade om föreningens arbete och starten 2001. Hur läget var i stadsdelen då och varför det var nödvändigt med ett formaliserat samarbete mellan fastighetsägare. Inspirationen kom från BID:s (Business Improvement Districts) och är ursprungligen hämtad från Kanada och USA. Arbetssättet översattes till svenska och i Gamlestaden bildades den första ”svenska BID:et” 2001, där beskrivningen lyder: ”Fastighetsägarna inom valda gränser i stadsdel formulerar mål och en handlingsplan samt bildar en gemensam juridisk person med syfte att lösa gemensamma problem och få tillstånd en långsiktig positiv lokal utveckling”. Året därpå bildades FCH. Arbetsmetoden spreds därefter till våra tre föreningar i Stockholm.
Konceptet BID används som verktyg för strategisk områdesförnyelse. Den sammanfattade bilden av Gamlestaden 2001 innefattade otrygghet, social problematik, eftersatta investeringar osv. Enkäter visade att människor inte vågade bo kvar, vilket initierade det samlade greppet kring att bilda ett BID. Ett framgångsrikt exempel på de trygghetsskapande fysiska förbättringar som föreningen har genomfört är belysningsprogrammet Ljus i Gamlestaden från 2002. Föreningen konsulterade en belysningsingenjör för att få en rapport och därefter kunna driva igenom en uniform och noggrann belysning i stadsdelen i syfte att göra den trygg och tillgänglig. Finansieringen fick man genom tillskott från kommunen på ca en miljon kronor och enskilda fastighetsägare gick även in med egna bidrag. Fler exempel på vad som har hänt under de år som arbetet har drivits i Gamlestaden är t.ex. Viadukten. Viadukten var tidigare en mörk passage under en bro där boende varit tvungna att passera för att komma till eller från Gamlestaden. Platsen har bearbetats med belysning, renovering och upprustning på olika sätt så att den t.o.m. har vunnit pris tillsammans med andra insatser i stadsmiljön. Det var Park- och Naturnämnden som gav Fastighetsägare i Gamlestaden prispengar för sin insats; Fastighetsägare i gamlestaden får pris
Det finns många andra konkreta exempel på hur arbetet fortgår såsom klottersanering, vilket sker systematiskt så fort det dyker upp. Kundvagnsinsamlingar samt tillsynsvandringar är också löpande aktiviteter i området för att säkerställa att det ser rent och snyggt ut.
Målet för föreningarna i Göteborg, liksom i Stockholm, är att med ett långsiktigt utvecklingsarbete i områdena höja fastighetsvärdena. I Gamlestadens fastighetsägareförening har man nu kunnat halvera medlemmarnas avgifter eftersom arbetet har kommit så pass långt att behoven inte längre är lika stora. Handlingsplanen inför 2013 är uppbyggd i tre olika steg; 1. Stadsförnyelse, där målet för stadsmiljön är att Gamlestaden skall vara en stadsdel där de nya och äldre kvarteren hänger samman och stärker varandra och boende skall flytta till de nya husen p.g.a. Gamlestadens attraktivitet. 2. Ordning och reda, där det är viktigt med uppföljning med t.ex. upprepade enkätundersökningar, 3. Kommunikation.
Efter genomgången av verksamheten i Fastighetsägare i Gamlestaden fick Stockholms-föreningarna en sightseeing i området. Helena Holmberg visade bl.a. arbetet med innergårdarna, mellan husen. Även lekplatser i området har lyfts och tillgängliggjorts för att barn skall använda dem, men också för att det skall vara en mötesplats för alla.
På onsdagen besökte samlingen Fastighetsägare i Centrala Hisingen för att lyssna på Pernilla Hallberg som är verksamhetschef på Fastighetsägare Centrala Hisingen. Pernilla berättade bl.a. om föreningens lokala utvecklingsarbete.
FCH har arbetat mycket med kartläggningar och uppföljningar av insatserna som genomförts under den tid som föreningen har funnits. Man har närvarat vid medborgardialoger och vet vad de boende vill uppnå med området. Detta förmedlas till fastighetsägarna som får resultat genom ökade intäkter i form av uthyrda bostäder och höjda Brf-priser. Ökad status uppnås genom ökad upplevd trygghet och utökade affärsverksamheter i stadsdelen (vilket gynnar den lokala ekonomin totalt).
Det lokala utvecklingsarbetet grundar sig på fyra steg; 1. Inom den egna verksamheten, 2. Mellan två verksamheter (samverkan), 3. I gemensamma projekt (mot t.ex. organiserad brottslighet), 4. Genom påverkan. I det sista steget ingår t.ex. den utbildning som FCH står bakom; ”Våga Fråga”, vilken riktade sig till fastighetsförvaltare. Det handlade om att man som fastighetsskötare skall lära sig att tyda tecken på att någon i hushållet är utsatt för våld i sin relation.
Genomgående i de båda föreningarna är de strategiska fastighetsförvärv, trygghetskontroller, klottersanering, informationsarbete, införande av boendeparkering. Införande av boendeparkering är också ett gott exempel på hur ett stort problem löstes. Under den tid som det var fri gatuparkering fanns påtagliga problem med bl.a. skrotbilar och vandalisering. Under vintern 2004 gjorde man en inventering av parkerade bilar och det visade sig att mindre än hälften av de parkerade bilarna var registrerade på boende i stadsdelen och 8 % hade körförbud. Under sommaren 2004 infördes boendeparkering, vilket gav goda resultat och därmed en efterlängtad ordning.
På en rundtur på Centrala Hisingen visar Pernilla gruppen hur FCH har arbetat med platser på olika sätt, bl.a. gemensamma uteplatser för de boende med t.ex. tillhörande spaljéer, grillmöjligheter och lekinrättningar som finns för barnen. Med en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av projekten kan man se vilka resultat som faktiskt har uppnåtts i stadsdelarna. Här får en förening även tillfälle att visa på vikten och styrkan i samverkan.
Det finns mer information om de olika fastighetsägarnas verksamheter på deras hemsidor; Trygga Gamlestaden och FCH
